Vaccinattityder som meningsbärare

Vaccinattityder som meningsbärare

 

Laura Brännkärr-Väänänen är doktorand i systematisk teologi och Polin-forskare inom projektet VaccAtt. Det är ett tvärvetenskapligt projekt – ett samarbete mellan psykologer och teologer – som syftar till att nå större insikt i människors attityder till vacciner. Brännkärr-Väänänen säger att många undrar hur dylika ­attityder kan utforskas teologiskt utan att medicinare eller hälsovetare är inblandade. Hon ler och framhåller att det är just det teologiska perspektivet som ger forskargruppen möjlighet att bemöta det existentiellt betydelsefulla i folks attityder i förhållande till vacciner. Det innebär bland annat forskning av meningsfullheten av ett gott liv och hur leva tillsammans, i relation till vacciner och i en vidare mening i förhållande till hälsa och sjukdom. Människors beteende i förhållande till vacciner har både individuella och kollektiva dimensioner. Därför blir det relevant att se närmare på aspekter såsom självständighet och självbestämmande, men också samhörighetskänsla och gemenskaper i anslutning till frågan om vacciner.

Brännkärr-Väänänen skrev sin pro-gradu om grundtillit i en livsåskådningsförståelse och fick därefter möjlighet att doktorera inom projektet. Hennes fokus kommer att vara på kunskapsfrågor. Inom ramen för sin avhandling forskar hon om hur kunskap, värderingar och maktfaktorer kan påverka hur människan navigerar i livet. Vaccinattityder är ett sätt att konkretisera livsval och göra det möjligt att förstå sådana tankegångar och händelser som påverkar människor.

 

För ett förstående samhälle

Brännkärr-Väänänen ser sin undersökning som samhälleligt viktig och är medveten om hur laddat ämnet är:

– I ett så här polariserat samhälle tror jag att vi skulle må bra av att fördjupa vår förståelse för komplexiteten i vaccinattityder. Kommunikation om välmående gynnar alla parter.

Brännkärr-Väänänen vill undvika enkla förklaringar och svartvita beskrivningar. I sin forskning utgår hon från att det inte är sannolikt att människor på en skala antingen är helt för eller helt emot vacciner. Det är en mer komplex fråga och orsakerna till olika vaccinationsbeteenden finns på många nivåer (det kan vara inlärt, en skyldighet, en reaktion mot systemet, att man litar eller inte litar på sjukvården, och så vidare). Hur många nivåer det finns förväntas klarna efter att den enkät som projektet nu skickat ut har analyserats. Forskargruppens kvantitativa data ska utvidgas med kvalitativt material under hösten.

Konkreta frågor som Brännkärr-Väänänen kan ställa till materialet är bland annat: Vem rådfrågar människor om de undrar något om vacciner? Varifrån söker de information och hur avgör de om det de finner är trovärdigt? Vilka föreställningar har de om auktoriteter inom kunskapsfältet? När går individen och den egna familjen före bybor eller främlingar?

– Jag är inte intresserad av att hitta regler för hur man bör göra eller säga eller hur man ska resonera. I min forskning vill jag undersöka hur man tänker i och om livet på riktigt. Frågan om att vaccinera eller inte vaccinera är en sådan konkret situation då många tänker efter och tar beslut.

Med hjälp av intervjuer hoppas Brännkärr-Väänänen och forskningsgruppen nå den mångbottnade hälsosyn som finns som grund för ett till synes enkelt beteende, nämligen att vaccinera eller att inte vaccinera. Med en mångsidigare och mer nyanserad bild behöver vaccinationsfrågan inte alltid dras till sin spets och resultera i polarisering. Brännkärr-Väänänen hoppas tvärtom att en vidgad och fördjupad inblick i människors attityder kan underlätta kommunikationen mellan aktörer både inom utbildningssektorn och vårdsektorn, men också mellan privatmänniskor.