Forskarintervju

Predikarens bok i ljuset av hellenistisk filosofi

By juli 20, 2019 No Comments

Predikarens bok i ljuset av hellenistisk filosofi

Mikael Nouro är doktorand vid Polin-institutet inom ämnet gammaltestamentlig exegetik. I sin avhandling undersöker han hur den hellenistiska filosofin påverkat innehållet i Predikarens bok. Enligt Nouro var Predikarens avsikt knappast att skapa en syntes mellan ett judiskt och hellenistiskt tänkande. Eftersom framställningen i så hög grad styrs av frågeställningar inom hellenistisk filosofi, blev detta i praktiken ändå fallet.

– Predikaren upptar t.ex. den hellenistiska filosofins mest centrala fråga, människans förutsättningar för lycka, också som sitt eget huvudtema. Predikarens förhållande gentemot hellenistisk filosofi är dock till stor del avvisande. Jag försöker t.ex. visa att Pred 9:1-10 i sin helhet är ett anti-stoiskt avsnitt.

I vissa fall kommer Predikaren nära epikureiska föreställningar, men tidiga försök att se honom som representant för någon specifik skola ser Nouro som förfelade.

– Predikaren är influerad av en hellenistisk individualism, men vill ändå sätta bromsar på den hellenistiska filosofins extrema individualism. Han är en judisk tänkare, som betonar Guds transcendens och livets karaktär som gåva av Gud.

Nya idéer om Predikaren

Frågan om hellenistiska influenser i Predkarens bok är omtvistad. Enligt en försiktig medelväg hade Predikaren en ytlig kännedom om den hellenistiska filosofin i form av centrala slagord och populära föreställningar. Enligt Nouro visar dock nivån på diskussionen i boken på något annat.

– Att Predikaren på ett relativt koherent och otvunget sätt kan göra polemiska anspelningar på lärosatser och idéer i hellenistisk filosofi tyder på att han själv hade en bredare insikt i dessa strömningar.

Nouro tror att hans forskning kan belysa frågan om utbredningen av hellenistiskt tankestoff i Juda under den senare hälften av 200-talet.

– Det finns mycket forskning om hellenistisk judendom från seleukidisk och romersk tid, men mera sparsamt från den ptolemeiska tiden. Sedan Hengels Judentum und Hellenismus är det få som betvivlat kopplingen, men t.ex. i Predikarens fall har olika antydningar ofta lidit av en brist på konkretion.

Nouro tänker också att hans forskning kan belysa spänningar inom judendomen från senare ptolemeisk tid.

– När Predikaren reagerar på impulser från hellenistiskt tänkande, är det inte en reaktion mot ett helt främmande element. Boken är ett inlägg i en inomjudisk debatt, där det redan går att skönja vissa skiljelinjer. Dessa motsvarar till stor del tvister mellan sadducéer och fariséer, såsom vi känner dem från en senare tid.