Konferens

Om krig och religion

By augusti 9, 2019 No Comments

 

Om krig och religion


Queen’s University i Belfast

Den 4–6 juli besökte jag Queen’s University i Belfast för en tredagarskonferens som handlade om förhållandet mellan krig och religion i det tidigmoderna Europa. Universitetsbyggnaden i viktoriansk stil utgjorde en utomordentlig mötesplats för de yngre och äldre forskare som hade kommit samman från såväl Europa som USA och konferensens arrangör Ian Campbell (Belfast) tog väl hand om oss alla. Även om Nordirland numera kanske är mest känt som inspelningsorten för den krigiska, om än fiktiva, TV-serien Game of Thrones, känner säkert de flesta till landets egen blodiga historia. Denna historia är påtaglig ännu idag, exempelvis i hemska muralmålningarna som föreställer diverse frihetskämpar samt i stora bål i vilka människor bränner bilder av påven.

Från trettioåriga kriget till andra världskriget

Konferensens presentationer adresserade frågan om förhållandet mellan krig och religion under tidigmodern tid. Av dessa krig var vissa religiöst inspirerade, vissa gavs s.a.s. en religiös förklädnad medan andra rentav blev sakraliserade. Den mest kända av dessa konflikter var förstås trettioåriga kriget, som ibland också kallas för religionskrigen. Tidsperioden för denna serie krigiska konflikter – alltså mellan 1618 och 1648 – har varit viktig för den moderna självförståelsen. Ofta lyfts den exempelvis fram när frågor rörande förhållandet mellan världsligt och religiöst styre diskuteras. Ännu vanligare är att trettioåriga kriget ses som skiljelinje mellan en gammal religiös – rentav mörk – samhällsordning och en modern dito.

Så gör till exempel John Rawls – en av dem som påverkat internationell rätt mest under de senaste 50 åren. Rawls tankar behandlades av Eric Nelson (Harvard), som höll konferensens första keynote-föredrag med titeln ”Liberalism and Theodicy”. I Nelsons nya projekt framträder Rawls i efterkrigstidens sekulära kontext. Han framställs av Nelson som en tänkare som kunde sin Augustinus och de teologiska debatterna om rättvisa och om ondska, men vars pelagianska böjelser slutligen kom att bestämma hans teori om rättvisa. Även om Rawls en gång i tiden hade en önskan om att bli episkopal präst, vigdes han aldrig därtill, och den enda Gud han fann var lika pelagiansk som hans egen moralteori.

Namnkunniga keynote-föreläsare

Ett centralt tema vid konferensen i Belfast var arvet efter Paolo Prodi, den italienske historikern vars forskning syftade till att revidera vissa aspekter av det moderna samhällets historia. Ofta är framväxten av den moderna samhällsstaten kopplad till den politiske författaren Niccolò Machiavelli. Den florentinska teoretikern hävdade att världsliga härskare erhöll auktoritet så fort de föreföll frommare än kyrkliga ledare. När folket väl miste sin tilltro till prästerna – så lyder tankegången – växte det sekulära samhället fram. Nämnda framställning ifrågasattes av Paolo Prodi, som hävdade att påvedömet under renässansen skapade en prototyp av den moderna staten: institutionen kombinerade ett världsligt och andligt styre och påven hade personligen kontroll över den sekulära staten. Det är först nyligen som dessa, och andra av Prodis idéer, har uppmärksammats utanför den italienska historiografin.

Samma tematik behandlades av den prisbelönta författaren och forskaren Brad Gregory (Notre Dame), vars tal påminde oss om den (oavsiktliga) sekulariserande effekt som den protestantiska reformationen kom att ha på lång sikt. Mest slående var hans fokus på religiösa aspekter hos världsliga regenter under senare tid, framför allt de religiösa funktioner som övertagits av nationella samfund alltsedan franska revolutionen.

En av Prodis tidigare studenter, som numera är en tongivande forskare när det gäller den katolska reformationen, Stefania Tutino (UCLA), hade i sin keynote-föreläsning ett mer kontextuellt fokus. Även om samvetsfrihet är ett tema som ofta kopplas ihop med reformationen, fokuserade Tutino på den konfessionella splittringens andra sida, där inkvisitorerna också var tvungna att gripa sig an bedrövade samveten och människor som närmade sig dem med moraliska bekymmer. Sarah Mortimer (Oxford) underströk i sin tur betydelsen av offertanken i det protestantiska politiska tänket, särskilt hur offertanken prövade det världsliga styrets gränser.

På det hela taget var denna tredagars-konferens i ett somrigt Belfast givande. Keynote-talarna och de seniora forskarna hade nya och inspirerande tankar att komma med, och att träffa yngre forskare och lyssna till deras presentationer gav en inblick i vad som händer vid andra universitet för tillfället.

Johannes Huhtinen