Forskarintervju

Ett 2100 år gammalt snapshot

By november 9, 2018 No Comments

Ett snapshot av bibeltolkning före vår tideräkning

Hur har tolkningen av Abraham och hans familjehistoria påverkat judendom, kristendom och islam? Hur tolkades Jakobtraditionen under tidig judendom och hur kan forskning i en mindre känd judisk text på ett utdött språk bidra till ökad dialog mellan religioner?

Bland annat dessa frågor aktualiseras i Topias Tanskanens doktorsavhandling om receptionen av Jakobtraditionen i tidig judendom. Han har beviljats ett treårigt arbetsstipendium av Polin-institutet för att skriva avhandlingen med arbetsnamnet ”The Use and Interpretation of the Jacob Traditions in Early Jewish Texts”. I sin forskning fokuserar han på Jubileerboken, en judisk text från cirka 150 f.v.t. Texten omskriver den bibliska berättelsen från skapelsen (Genesis) till uttåget ur Egypten (Exodus) och Tanskanen undersöker bland annat hur Jubileerboken modifierat den gammaltestamentliga berättelsen och varför man lämnat bort eller lagt till delar till berättelsen.

– Jubileerboken är jätteintressant för att den ger ett slags ”snapshot” av hur Genesis tolkades i en viss krets på andra århundradet före vår tideräkning. Den ger oss ett fönster till den tidiga judendomens bibeltolkning och via det till kristendomens bakgrund i andra templets judendom, säger Tanskanen.

Texten är inte välkänd ens bland alla teologer, kanske för att texten i sin helhet endast finns bevarad på ge’ez, ett dött språk som talades i Etiopien och ännu används som ett liturgiskt språk i etiopiska ortodoxa kyrkor.

Vägen till Åbo Akademi gick via Emmaus

För Topias Tanskanen var vägen till Åbo Akademi inte helt rak. Redan i gymnasiet hade han fått upp ögonen för det finlandssvenska universitetet när han läste professor Antti Laatos bok ”Emmauksen tiellä”. Boken behandlar de tidiga kristnas tolkning av Gamla Testamentet och den väckte Tanskanens intresse för den kristna trons judiska rötter. Då Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som erbjuder möjligheten att studera judaistik inom ämnet teologi, var valet av lärosäte klart. Det enda problemet var att Tanskanen inte talade svenska. På det fjärde försöket avlade han svenska språkprovet och kunde inleda studierna år 2014. Kandidatavhandlingen befäste planerna att inrikta sig på en akademisk examen och att fortsätta på forskarbanan efter magisterexamen var en självklarhet för Tanskanen.

– Jag hade verkligen ingen graduångest! Jag gillar att fördjupa mig i gamla texter och döda språk. Jag läser så kallade ”tråkiga” böcker som ingen annan orkar läsa, skrattar han.

Forskning som bidrar till ökad förståelse

Bibelns tidiga receptionshistoria är ett relativt nytt forskningsområde som växer hela tiden. Receptionshistoria undersöker hur man mottagit och använt texterna i Gamla Testamentet och Nya Testamentet. Topias Tanskanens avhandling är en del av ett större forskningsprojekt kring Abrahams familjehistoria. Judendom, kristendom och islam kallas ofta för abrahamitiska religioner eftersom Abraham spelar en viktig roll i alla dessa religioner. Topias Tanskanen hoppas att hans avhandling kan ge data om hur Abrahams familjehistoria tolkades och användes i dessa religioner innan de gick isär. Jakobfiguren användes i senare tid för att framhäva exklusivitet; vi judar, eller vi kristna, är Jakob. Den förkastade sonen Esau var den andra parten som symboliserar de kristna eller judarna, beroende på vem som tolkar traditionen.

– Kanske, förhoppningsvis, kunde min avhandling bidra till religionsdialogen och den heta situationen som vi lever i. I Mellanöstern kämpar alla tre parterna med varandra och i Europa upplever vi mer och mer antisemitism och islamofobi, påpekar Topias Tanskanen.